elisabethfrida

Femte gången jag träffade dig varade fem dagar, kortaste perioden hittills. Men om perfektion kan beskrivas i tid så var det just det, perfektion. Jag flög tidigt torsdagmorgon och hade inte sovit en blund och på flygplatsen fick jag svindel när jag såg EXIT-skyltarna och visste att du skulle stå bland folkmassan någonstans. Fick syn på dig ganska direkt och du hade tagit på dig svart kostym med polotröja under och du var så stilig att jag knappt vågade titta på dig, precis som första gången. Jag är för det mesta alldeles för berörd för att koncentrera mig på att kyssas så jag kastar mig i dina armar och du tvingar mjukt mina läppar mot dina och så står vi så ett tag. Andas in och andas ut alla de jobbiga kvällar vi längtat så och låter de försvinna, för plötsligt är det som om vi alltid varit tillsammans.

__________

Hemma hos dig och jag möter ett par av dina vänner och speciellt en av dom vet jag att jag alltid får ett leende av han är sådär tyst och avvaktande men varm när man gett honom en chans. Vi smiter upp på rummet och kryper tätt intill och glömmer hela tiden bort att vi faktiskt kan röra vid varandra nu, det räcker så långt att bara titta och lyssna och lukta och vi är så vana vid det att ytterligare två sinnen känns som en overklighet.

_________

Dagarna går och jag älskar hur du låter mig leka med dig, hur du pratar med mig som om jag verkligen förstår saker du inte förstår,  hur du tar ett fast grepp om mina handleder och snurrar runt med mig i sanden tills jag tappar fotfästet och faller hårt gapskrattandes, hur du bär upp mig på dina axlar och låtsas som jag är lätt som en fjäder. Vi kör bil, massa bil för allt är så nära i Belgien och det finns oändliga alternativ med aktiviteter men hur ska man hinna med allt när man egentligen mest vill ligga och smeka varandra? I alla fall så promenerar vi genom trånga gränder, horornas långa gata, längsmed floden, över broar och genom äppelfält. Träden blommar och vi lägger oss i den mittersta gången och det är ödsligt och varmt men molnigt och du säger att när majsfälten slår ut måste vi springa där precis som dom gör i filmer, och jag tycker om att du säger det för med dig kan allt vara precis som i en film.

________

Hur du går, dina breda axlar dina mjuka öron med pyttesmå mjuka knottror. Att jag varje gång jag tittar bort, för att sedan återigen se på dig blir alldeles nykär för jag tycker du är så fruktansvärt vacker och jag känner mig som den lyckligaste i världen som har en så stilig man med det finaste hjärtat och varmaste personligheten.

________

Vi har känt varandra längre än vad detta livet är vi kan prata om allt med dig känner jag mig rolig även när vi umgås med andra. Får så bra självförtroende. Allt du ger.

_______

Kommer på att vi vill laga mat till C i hennes kollektiv så vi köper kål, sojafärs, grädde och bananer och åker hemom för att hämta lingonburken, möter R och M som följer med tillbaka och plötsligt är vi över tio personer, så är det alltid hemma hos er, alla kommer och går man är aldrig ensam vilket jag tycker är påfrestande ibland när jag helst bara vill vara själv och ha det knäpptyst omkring men jag vänjer mig dag för dag för jag vet ju att det är OK att dra sig undan det är OK att inte höras hela tiden. Du har lärt mig att det är OK. Hursomhelst i alla fall så sitter vi där i trädgården och hjälps åt att hacka lök och kål och någon spelar gitarr och någon planterar kiwi jämt massa på gång nya ideer som behöver testas ett dussin kreativa hjärnor som behöver få utlopp behöver skapa. Det är clownen som pratar högt och har rött hår och skägg och kan gå på lina och jonglera och blåsa eld och gå på styltor det är trädgårdsmästaren som är liten och nätt och alltid spelar flöjt och pratar om naturväsen det är killen med dreadsen som går ner till knäna och som kan viras tre gånger runt huvudet och som jämt ler och ser harmonisk ut det är R som också bor med dig hon har djupa bruna ögon och jag får för mig att hon är ledsnare än hon vill verka det är C som alltid skrattar och tar hand om mig sätter mig över en gryta med skållhett vatten och eucalyptus och låter min förkylning försvinna det är dom två kevinarna som inte säger så mycket men som spelar saxofon och trumpet. Och jag lagar mat och alla slickar skålar och händer och armar överallt och det känns nästan som en jättestor familj som jag är stolt över att vara en del av.

__________

Och du ser på mig när jag börjar bli trött. Du vet alla tecken. Hur jag börjar knyckla mina öron och blir tung i blicken. Så du viskar lets go home soon och vi tar bilen den korta vägen genom åska och regn och sista natten älskar vi inte alls, det räcker så väl med att ligga på ditt bröst och höra dig andas och veta att vi ses snart igen.