:

Det är i dessa stunder jag önskar att han var här. När solen går ner och det är vår i luften, när det känns som att alla andra får vara kära utom jag. Jag saknar massvis med saker och tänker att vid dessa tillfällen är det utmärkt att ha en blogg att längta av sig lite på.
Sprängs av saknad vid tanken av:

Att strosa omkring i en främmande stad i ett främmande land alldeles ensam och inte ha en aning om vad de kommande veckorna kommer att innebära.
Första dagen.
Hans underbara vänner och alla deras upptåg.
Att sitta med sommarbara ben bredvid honom i bilen och kanske smyga upp en hand lite längre än lämpligt.
Att vara nervös och inte känna sig hemma som i mamma-hemma och stänga in sig hela eftermiddagen och bara måla.
Gång på gång förundras över hur snygg han är.
Vandra på Österlen ihop.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0