elisabethfrida

Jag tog planet från Köpenhamn runt 14 och mellanlandade i Frankfurt. Vilken stor flygplats! Jag fick gå i en evighet kändes det som innan jag nådde min gate. Väl på planet hamnade jag bredvid en ursnäll tjej, Sandra (bild 2), så besvikelsen över att man inte hade en egen liten skärm på sätet framför sig gick snabbt över. Jag och Sandra hade superkul hela flygresan.

När jag hade fått min resväska på JFK och var påväg ut från alla säkerthetskontroller och sura vakter, hade jag miljontals fjärilar i magen över att träffa Susanna. Tänk så hade vi förändrats så mycket att vi inte skulle komma överens längre! Nervositeten la sig såfort jag såg henne, Nora och Ben (bild 4) stå och vifta med skyltar de hade skrivit mitt namn på, Istället överväldigades jag av glädje att äntligen få se min bästaste bästa vän efter 8 månader!!

Klockan var runt 22 när jag kom fram (4 på morgonen för mig, iom tidsskillnaden) och jag hade inte sovit en blund på planet, men jag var så exalterad och trött på att sitta ner så jag kom med idéen att gå omkring lite i staden innan vi åkte hem. Ben insisterade på att få bära min väska, och drev med den typiska gentlemanamerikanen. Han påstod gång på gång att VÄSKAN HAR INGA HJUL! THERE ARE NO WHEELS!!! 
Vi satt vid en fontän, vid en trappa runtom Columbus Circle. Sen tog vi A-train hem, drack ett par öl och somnade.