elisabethfrida

Bestämde mig för att promenera hem vid 6 imorse, så jag smög mig ner, tassade förbi de utslagna ungdomarna på golvet, i soffan och i hundkorgen och gick de hundra metrarna hem. På vägen tyckte jag husen såg så ödsliga och massiva ut, frosten knastrade utan att jag ens trampade ner grästuvorna och dimman låg tät.