Mellanmål 15:04

När jag var nio satt jag instängd i det terrakottatapetserade gästrummet och spelade The Sounds på högsta volym och kände mig så ödsligt ensam. När jag var sexton stod jag i en publik på en festival och kände mig mest ensam istället för lyssnande till Soundsdängorna.
Om man skulle lägga all snö i hela Sverige i en enda hög så skulle det räcka ända upp till Lilla Prinsens planet.
Och när jag tröttnade på sanden mellan tårna och vassen som skar sönder den lena huden på innerlåren var jag flyttsam, flyttbar och fittig. Låg i ett gästrum med banangula väggar knullade desperat mig själv x3. Försökte att låta så högt det gick men ingen hörde mig, stönen eller det rytmiska gungandet mot golvet.
Ett flertal av de svenska pensionärerna är missnöjda med sin pension.
Trodde väl det, trodde väl så. För bosätter man sig här är missnöje ett standard. Du skola icke glädjas åt andras framgång.
Rumikubb och jag vinner mest. Jag måste vinna annars jäklar! Monopol när jag var elva år och pappa fick mig att gråta om jag inte vann. Tar du inte reglerna på allvarligaste allvar kan du lika gärna gå härifrån, äckel.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0